onsdag 8 juni 2011

Dating in the dark?

Programidén går ju ut på att man ska lära känna varann och förhoppningsvis bli inresserad av varann bara genom att prata med varann och att inte se varandras utseende.
Men alltid varenda gång jag sett programmet (sett det rätt många ggr) ja då har det tillslut inte spelat någon roll...dom kan ha gillat varandra skitmycket i mörkret men sen när dom får se varandra näe då var det inte rätt...nåt var fel. Han var för kort, hon var för ful, han var skallig, hon var mullig.

Men jag blir inte arg över detta (som säkert min sambo eller min bror tror :) det är ju såhär det är.
Man går ju först på utseendet..sen spelar personligheten en jävligt stor roll.

Så just detta programmet tycker jag hade en jävligt bra poäng men ändå så bevisar det bara att vi gillar ett snyggt ansikte...först och främst!

Säg t.ex. Om Hitler vart en riktigt hyvens kille och jävligt charmig, trevlig och inte ville utplåna alla världens människor som inte levde upp till hans ariska och idealiska utseende skulle jag blivit ihop med han? Näe....men vi hade säkert varit riktigt bra kompisar som det så snällt heter.

Jag gillar dig men ändå inte.

Ståtlig men not my kind of man.

Är det bara jag eller blir man även inte lite rädd för Hitler som barn?


Gonatt!

1 kommentar:

  1. Hitler var creepy som fan som liten ju! Inte konstigt att han blev som han blev.

    SvaraRadera